Problemet med att pussla ihop vardagen och få tid över till allting är kanske den moderna människans allra största utmaning.Svårigheterna bottnar ofta i att förväntningarna på de olika delarna i vår tillvaro bara blir högre - både våra egna och omgivningens.
Förr i tiden var ett jobb för de allra flesta bara något som man gick till, utförde och fick lön för utan att tänka särskilt mycket på eller investera sin själ i. Om man till exempel var smed fick man i uppgift att montera 200 bultar, innan dagens slut och om man arbetade på kontor skulle man bokföra och arkivera 50 poster, innan man kunde gå hem. Det var lätt, överskådligt och krävde egentligen inget större engagemang.Ansvar på jobbet kräver tid
I dagens samhälle ser det väldigt annorlunda ut. Det finns knappast något företag med självaktning som inte slänger sig med begrepp som personalutveckling och ansvar. Det är inte det att vi vill bli av med allt det där, för det är fantastiskt att ha inflytande över sitt jobb och känna sig delaktig i företagets framgångar. På många håll köper personalen aktier i företaget och föreslår själva massvis med nya projekt.
Medaljens baksida är emellertid att det kräver stora mentala och kreativa resurser - och det förutsätter att man har gott om tid.
Mycket nytt på hemmafronten
Likadant är det i hemmet. I ett inte alltför avlägset förflutet var hemmet huvudsakligen kvinnans ansvar och det var något som passade de flesta män fint.Så kan man inte bete sig på särskilt många ställen i dag. Dels har kvinnorna med all rätt sagt ifrån och dels har män vuxit ur den rollen.
Begreppet kvalitetstid är ett hemskt amerikanskt uttryck, men det finns faktiskt en realitet bakom det. Vi tycker inte att vi har ett tillfredsställande liv om vi inte har möjlighet att umgås med den yngre generationen och delta i dess uppfostran på ett likvärdigt sätt.
Förhållandets alla krav
Till på köpet kräver förhållandet tid och underhåll. Mannen och kvinnan är i dag mycket mer än bara arbetskamrater som har ett gemensamt ansvar att hålla hushållet flytande och få iväg barnen till skolan.
Vi kräver av vår partner att hon skall stimulera oss på alla tänkbara sätt - intellektuellt, kreativt och naturligtvis sexuellt.
Men - och vid det här laget vet du vad vi tänker säga - det kräver tid, massor med tid. Därför känns ett dygn med åtminstone 36 timmar som en nödvändighet för att få alla pusselbitarna på plats.
Hej och välkommen till mig blogg! Här hos dig kom jag rakt in till ett inlägg som så mycket hänger ihop med att det är så länge sen mitt förra inlägg :-) Din blogg verkar mycket intressant, så jag ska ta mig tid att läsa lite mer noga!
SvaraRaderaMen se, där var du ju :) Jag har bara en sak att säga: Tack!!
SvaraRaderaHej! Kikade in för att jag såg att du lagt till dig som följare av min blogg =)
SvaraRaderaTrevlig och inspirerande blogg du har! Är själv beteendevetare och min stora dröm har varit i flera år att inspirera och föreläsa, har det likso i blodet! och när min mammaledighet är över känns det som om det är dags att ta teget fullt ut! Jag är klar med skolans värld nu!
Du hittade mig, men nu har jag hittat dig! <3
SvaraRadera