Bloggaren Elisabeth Jönsson som skriver bloggen Punctum Saliens skrev idag ett inlägg som heter: "Att vara genuin och autentisk är att ta en risk." där hon tar upp väldigt viktiga saker kring att våga vara sig själv och stå för sina åsikter. (Bilderna i det här inlägget är lånade från Elisabeths blogg).
Autentisk. |
Elisabeth skriver:
Jag tror det finns ett starkt
samband mellan att lyssna till sina känslor och att bli en personlighet. De som
vågar vara autentiska gentemot sig själva blir starkare i sina åsikter, vilket
kan få till följd att man inte anpassar sig lika lätt.
Jag håller med Elisabeth men
skulle vilja tillägga att jag tror att anpassningsförmågan är oförändrad men
att man är mer selektiv och kritiskt granskande så att man endast väljer att
anpassa sig till det som stämmer överrens med ens egna åsikter men med det inte
sagt att man för den skull kör över andra människor eller medvetet sårar för
att "stå på sig"
Genuin. |
Vidare skriver Elisabeth:
Jag kan se att det finns en tydlig risk att den människa som är autentisk upplevs som en dissident.
Med andra ord kan vi ibland välja att inte vara autentiska för vi är
inte säkra på om vi är beredda på att betala vad det kostar. En människa
som visar sitt sanna jag blir naturligt mer sårbar. Det kan då göra mer
ont att bli kritiserad. Kanske är man också rädd för att hamna utanför
gemenskapen.
Som jag ser det så tror jag bland annat att, om vi nu pratar om genuint starka personligheter, det faktiskt
oftast är omgivningen som har större problem med det än den
starka personligheten för det är förvirrande när någon kliver utanför
samhällets ramar, man får problem att placera in den här personen i ett
fack. Det är också utmanande på det sättet att den starka personligheten
får mer uppmärksamhet vilket kan leda till avundsjuka och osäkerhet hos
andra.
En stark självkänsla är grundbulten för att våga vara unik, en stark
personlighet, och med en stark självkänsla följer även förmågan att inte
ta allt som personliga angrepp vilket gör det lättare att hantera
kritik mot ens egna åsikter.
Att våga ha sina egna, unika åsikter väcker oro i ”leden” för man vet
inte hur man ska ställa sig till åsikten. Människan är också av naturen
misstänksam mot allt som är nytt, allt det man inte känner till vilket
bland annat främlingsfientligheten är ett exempel på.
Vad tänker du?
Ett riktigt varmt tack för att du fortsätter samtalet på din blogg i detta viktiga ämne. Det du skriver väcker vidare tankar hos mig. En viktig nyckel är, om jag tolkar dig rätt, för att man ska stå upp för sig själv,en stark självkänsla.Jag tänker hur ofta är det inte som vi väljer att gå en väg som vi kanske helst inte vill gå bara för att vi ska passa in. En fråga jag ställer mig är vad som händer i ett samhälle där allt fler människor utvecklar en stark självkänsla.Det kräver en hel del av ledarskapet. Jag funderar också på hur vi som vuxna på egen hand kan arbeta med oss själva för att stärka vår självkänsla. Jag tänker då inte främst på terapi utan mer på hur man kan förhålla sig till sig själv och till varandra. Varma hälsningar Elisabeth
SvaraRaderaAtt vara autentisk handlar om synen på sig själv. Har man dålig självkänsla kan man inte vara autentisk och sann mot sig själv, och därmed inte mot andra. Däremot vill jag bestämt hävda att om man är autentisk så betyder inte det att man automatiskt är provocerande i omgivningens ögon, och är man det så är det omgivningens problem. Det handlar om personlighet, intelligens och empati hur man uppfattas och det är ett feltänk om man blandar in omgivningens reaktion på om man ska vara autentisk och sann mot sig själv. Inte mycket skulle bli gjort om man var hindrad av tanken på hur omgivningen ska reagera, men det är väl något av ett nationsdrag om man får lov att generalisera lite. Vi är allt för ofta upptagna med tanken på vad andra ska tycka och tänka. Lite sunt förnuft och empati är allt som behövs för en fungerande relation, och det betyder inte att man behöver göra avkall på att vara autentisk.
SvaraRadera